Hur du som pedagog kan bemöta och stötta

Genom att stötta barns samtal kan pedagogerna stärka språk och kommunikation. För att barn och elever ska få rätt stöd i rätt tid behöver skolan ibland samverka med andra aktörer. Här får du som arbetar i skolledning eller elevhälsa stöd kring extern samverkan för barn och elever som riskerar en ogynnsam utveckling. Skolan har ett uppdrag att ge barn och elever en god miljö för utveckling och lärande.

Insatser för att stötta barn och elever ska sättas in i ett tidigt skede. När det behövs stöd från flera aktörer - så som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård - behöver det finnas en god samordning och en välfungerande helhet.

Panelen: Vad är viktigast för dig som pedagog i pedagogistans arbete?

Materialet ger dig som arbetar i skolledning eller inom skolans samlade elevhälsa stöd i hur du kan samverka med andra verksamheter, för att i tidigt skede upptäcka och ge stöd till barn och unga som riskerar en ogynnsam utveckling. Det kan till exempel gälla socialtjänst och hälso- och sjukvård. Stödet kan även användas av andra roller i skolan eller personal i förskolan.

Även du som arbetar verksamhetsövergripande, till exempel inom den centrala elevhälsan, utbildningsförvaltningen eller som utvecklingsledare. I texten finns reflektionsfrågor att arbeta med kollegialt eller för enskild reflektion. Vi använder begreppet "barn och elever" när det finns en tydlig koppling till förskola och skola. I delar av materialet där kopplingen till skolan inte är det primära använder vi begreppet "barn och unga".

Barn och elever som riskerar en ogynnsam utveckling ska få den hjälp de behöver och har rätt till, i rätt tid. Olika skydds- eller riskfaktorer som kan finnas i samhällsstrukturer eller i närsamhället påverkar barn och unga under deras uppväxt. Det kan handla om bristande skolanknytning, bristande socialt nätverk eller att barn och unga blir påverkade negativt av kamratrelationer.

En del barn växer upp i en familj med extra utmaningar. Det kan också vara en vårdnadshavare som brister i sin förmåga att ge tillräcklig trygghet och omvårdnad, hemförhållanden som präglas av missbruks- eller beroendeproblematik, förekomst av fysisk eller psykisk ohälsa, hot eller våld. För en del barn och elever kan utmaningar de möter utanför skolan ge konsekvenser under skoltid, till exempel genom att de har svårt i kamratrelationer eller med att koncentrera sig på skolarbetet.

För andra är utmaningar och svårigheter mindre synliga och svårare att upptäcka. Det är viktigt att uppmärksamma de här barnen i tid, våga fråga och så långt det går tolka tecken och signaler, så att en ogynnsam utveckling kan brytas så tidigt som möjligt. En viktig skyddsfaktor är en fungerande skolgång där barn och elever får möjlighet att lyckas.

Pedagogiska teorier Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan arbeta för att bemöta barn i förskolan som är oflexibla-explosiva i sitt beteende, vilka metoder de kan använda sig av och hur pedagoger bör inkludera barnen i samspelet.

Vad är pedagogiska strategier Kan pedagoger se barn som kompetenta skapas en spännande och dynamisk arbetssituation, och vågar pedagogerna ha tilltro till barnen ger det barnen positiva erfarenheter från förskolan.

Barn med särskilda behov förskola I boken ger Malin Gren Landell många konkreta råd om hur man som pedagog kan förhålla sig till och bemöta blyga och oroliga barn i skolan.

En fullständig grundskoleutbildning ökar chanserna till vidare studier, deltagande i yrkes- och samhällsliv, god hälsa och välbefinnande genom livet. På samma sätt kan en utmanande skoltid bidra till en låg utbildningsnivå som kan vara en riskfaktor för framtida negativ utveckling och utanförskap. En god samverkan mellan olika verksamheter kan bidra till att skolsituationen fungerar bra, trots utmaningar.

En ökad specialisering av tjänster i offentlig och privat regi kan påverka hur samverkan organiseras. De kan då bli bollade mellan olika verksamheter och få vänta orimligt länge på hjälp. Se filmen Livet är inte så lätt, som visar hur viktigt det är att aktörerna som verkar runt ett barn arbetar tillsammans och ser hela bilden. Förebyggande arbete, eller prevention, handlar om att förebygga ohälsa och främja hälsa.

Stöd och insatser kan genomföras i samverkan mellan olika verksamheter för att stärka barns och ungas skyddsfaktorer eller undanröja riskfaktorer. Skolan har en skyldighet att rikta stöd till enskilda elever. De anpassningar som en elev behöver på individnivå kan ofta gynna flera - kanske till och med alla - elever. Skolan kan med erfarenheter från åtgärdande arbete riktat mot enskilda elever systematiskt planera för förebyggande och främjande insatser även på grupp- och organisationsnivå.

Samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst kan med fördel ske både i det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Insatser på universell nivå handlar om generella insatser som riktar sig till alla barn och unga. Exempel är tillgången till barnhälsovård via BVC, rätten till förskola, skolplikten samt rätten till utbildning. Insatser på selektiv nivå ges till barn och unga i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling.

Insatserna kan ske både på grupp- och individnivå. Många gånger handlar samverkansarbete om att den selektiva nivån behöver stärkas för att tidigt uppmärksamma och ge samordnat stöd till barn och unga. Insatser på selektiv nivå kan till exempel vara att på olika sätt tillgänglighetsanpassa lärmiljön i ett klassrum för elever med behov av särskilt stöd. En sådan insats gynnar ofta alla elever, det vill säga har effekt på en universell nivå.

Lågaffektivt bemötande - ett förhållningssätt

Inom socialtjänsten är till exempel fältassistenters uppsökande verksamhet genom samarbete med skolan ett sätt att samverka på selektiv nivå. Insatser på indikerad nivå är riktade till barn och unga där det finns en känd problematik. Det kan då handla om att samordna insatser till elever som ges särskilt stöd i skolan, där barn och ungdomspsykiatrin ger behandling och där socialtjänsten ger stöd inom ramen för sin myndighetsutövning.