Inställt bröllop kungen död thailand
I Thailand har hon och hennes man gjort en traditionell ceremoni men inte skrivit på några papper, så det var inget egentligt bröllop säger Svea. Utropet efter en kungs död visar dubbelheten i monarkens död och begravning. Regenten är död — men kungaämbetet lever vidare. I alla tider har maktöverföringen varit viktig och väl synlig i ceremonierna. Storslagna sorgeprocessioner, påkostade utsmyckningar och gripande ceremonier har präglat kungliga begravningar genom århundraden.
Det har varit viktigt för att manifestera monarkins makt, begravningen är ingen privat angelägenhet. De användes för att ge legitimitet åt överheten, inte till de kungliga individerna utan till det kungliga ämbetet, säger Malin Grundberg, museichef för Livrustkammaren. Begravningarna har skiftat i utformning genom seklerna och speglar alltid den tid då de äger rum.
Samtidigt ligger det i ceremoniernas natur att vara ålderdomliga.
Allteftersom har de förenklats. Under talet har fler utländska gäster deltagit och inslaget av maktmanifestation har minskat, viktigare har blivit att ge uttryck för familjeband och relationer. Det svenska arvriket börjar med Gustav Vasa. Han etablerade Vasaätten som en kunglig dynasti som regerade ett enat svenskt kungadöme och han ville själv skapa sitt eftermäle.
Han dikterade en krönika, som blev grunden för hans begravningstal. Gustav Vasas begravning blev en manifestation av förändringen från valrike till arvrike. Aldrig förr hade man varit med om något så ståtligt och praktfullt. För första gången kunde man se en lång högtidlig procession av det slag som fanns på kontinenten: sörjande i fotsida dräkter, hästar täckta av svarta schabrak sadelunderlägg , riksbanér, landskapsfanor, regalier och en symbolisk ryttare i gyllene rustning.
Förr skedde ofta begravningen långt efter dödsfallet, för Gustav Vasa tog det tre månader. Kungen hade själv bestämt att han skulle begravas tillsammans med sina båda tidigare avlidna drottningar. De fick då flyttas från Storkyrkan i Stockholm till Uppsala domkyrka som kungen hade valt till sin sista viloplats, inte minst för att det var landets främsta helgedom.
Tre dagar tog marschen från Stockholm till Uppsala. I begravningståget fanns kungen och drottningarna i sina kistor men även som naturtroget avbildade vaxdockor liggande på en bår klädda i svart sammet och guld och med regalierna. Kungens krönta hjälm bars på en stång. I processionerna gick representanter för olika delar av samhället.
Kungens liv i 50 bilder
De här processionerna växte sedan i omfång, Gustav II Adolfs död gav upphov till fyra sorgetåg. Den största processionen var den efter Karl X Gustavs död Framför kistan som en symbol för evig kungamakt, red en så kallad kyritsryttare, medan livhästen, kungens egen häst, leddes bakom kistan som en påminnelse om den döde. Med i processionen under och talen fanns också särskilda begravningsregalier som tillverkades under tiden mellan dödsfallet och begravningen.
Sista gången sådana gjordes var till Karl X Gustav, Den som studerar de tryckta ceremonireglerna från Gustav VI Adolfs begravning och jämför med beskrivningar av Gustav Vasas begravning ser att traditionen hållits levande i mer än år. Vissa givna symboler och handlingar uttrycker kontinuitet. Med drottning Louises begravning kunde alla landets invånare för första gången i rörlig bild följa ceremonin under en timmes direktsändning.
Åtta år senare beräknades mer än miljoner tv-tittare i Europa kunna följa Gustaf VI Adolfs sista färd. Hovet vill inte uttala sig om kommande begravningar, men det finns en planering för dödsfall i kungafamiljen. Tanken är att vara traditionsbunden och titta bakåt, men också samtidigt vara med sin tid. När någon i kungafamiljen avlider finns det ett enormt allmänintresse.
”Konungen är död! – Leve Konungen!”
Det rör hela svenska folket och även andra utanför landet. Det säger Margareta Thorgren som är informationschef vid hovet. Det är snart femtio år sedan Sverige senast begravde en statschef, dåvarande kung Gustaf VI Adolf dog , nästan 91 år gammal. Det finns dokumentation runt tidigare dödsfall, när det gäller de officiella delarna och när vi pratar statschefer.
Men vi tittar också framåt så att vi är à jour med tiden. Det är en väldigt liten grupp inom hovmarskalksämbetet som planerar och uppdaterar listor över vilka som ska bjudas in, vem som gör vad, hur flaggor ska skötas och alla andra detaljer. När prins Philip nyligen begravdes i Windsor Castle var det ett tillfälle för det svenska hovet att se hur det brittiska hovet hanterar olika saker.
Det är ett stort ansvar för att många berörs av ett dödsfall i den kungliga familjen på många olika sätt. Är det en statschef, ska en ny statschef tillträda, det är parallella delar, säger Margareta Thorgren.