Kan man få sjuklön och smittbärarpenning
Paragrafen får en ny beteckning i förhållande till förslaget i promemorian Tillfälliga bestämmelser om förebyggande sjukpenning med anledning av. På forsakringskassan.
Kakor på Försäkringskassan
Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre. Godkänner du att vi också använder kakor för webbanalys? Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version. Du som arbetsgivare betalar enligt lag ut lön till din medarbetare de första 14 dagarna som hen är sjuk och inte kan jobba.
Det kallas för sjuklön. Du bedömer när medarbetaren har rätt till sjuklön och hanterar eventuella frågor som kan uppstå mellan dig som arbetsgivare och medarbetaren. Sjuklön är lön som du betalar till en medarbetare som är sjuk och inte kan jobba. Det är du som bedömer om medarbetaren har rätt till sjuklön. Rätten till sjuklön regleras i lagen om sjuklön.
I vissa kollektivavtal finns undantag för att betala sjuklön. Är du osäker vänd dig till din arbetsgivarorganisation. Saknar du arbetsgivarorganisation finns det information på verksamt. Lag om sjuklön riksdagen. Du betalar sjuklön i högst 14 kalenderdagar. Om medarbetaren är sjuk längre än så ska du göra en sjukanmälan så att hen kan ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
För att ha rätt till sjuklön ska medarbetaren ha en sjukdom eller skada som gör att hen inte kan jobba. Det är du som arbetsgivare som bedömer det. Medarbetaren kan ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga räknas ut i procent utifrån timmar av ordinarie arbetstid. En medarbetare som är fast anställd tillsvidareanställd eller ska vara anställd i mer än en månad kan få sjuklön från den första dagen som anställd.
Om hen ska vara anställd kortare tid än en månad kan hen få sjuklön efter att ha jobbat i minst 14 dagar. Vikarier, timanställda och sommarjobbare kan också ha rätt till sjuklön. Det beror bland annat på vilken typ av anställningsavtal de har. För att få reda på rätt till sjuklön i sådana situationer behöver du läsa sjuklönelagen eller vända dig till din arbetsgivarorganisation.
Alla som har egna företag ansöker om sjukpenning direkt till Försäkringskassan och arbetsgivaren ska i dessa fall inte betala sjuklön. Detsamma gäller för personer som jobbar hos dig men är anställda av något annat företag. Då ska det företaget betala sjuklön. Om medarbetaren är sjuk i mer än 7 kalenderdagar måste hen intyga att arbetsförmågan är nedsatt. Det gör hen med hjälp av ett intyg av läkare eller tandläkare intyg från sköterska räcker inte.
Läkarintyget behöver inte innehålla diagnos men det ska framgå varför medarbetaren inte kan jobba. På er arbetsplats kan andra regler gälla för när du ska visa intyg enligt det kollektivavtal som ni har. Sjuklöneperioden börjar den första dagen som medarbetaren är frånvarande på grund av sjukdom, helt eller delvis. Sjuklöneperioden kan bara börja en dag när medarbetaren i vanliga fall skulle ha jobbat.
Om medarbetaren blir sjuk på en ledig dag räknas den första dagen efter det som hen skulle ha jobbat som dag 1 i sjuklöneperioden. Medarbetaren arbetar 5 dagar i veckan, måndag till fredag. Hen blir sjuk på en lördag. Sjuklöneperioden börjar då nästa dag som medarbetaren skulle ha arbetat, det vill säga måndag. Sjuklöneperioden kan vara högst 14 kalenderdagar lång. När sjuklöneperioden väl har börjat räknas även lediga dagar med i sjuklöneperioden.
Smittbärarersättning
Sjuklönen är 80 procent av lönen. Det är vanligt att det finns system på arbetsplatsen som räknar ut hur mycket sjuklönen blir. För medarbetare med fast lön räknar du 80 procent av lönen som sjuklön. För medarbetare med timlön beräknar och betalar du sjuklönen för den tid som hen skulle ha jobbat.