Kontrollbalansräkning personligt ansvar
Om ett bolags styrelse inte upprättar en kontrollbalansräkning kan styrelseledamöterna bli personligt betalningsansvariga för skulder som bolaget ådrar sig. Reglerna om kontrollbalansräkning gäller aktiebolag.
Kontrollbalansräkning – vad det är, hur man gör & exempel
Reglerna har betydelse för styrelsens och aktieägarnas ansvar för bolagets förpliktelser. Styrelsen i ett aktiebolag ska genast upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det är alltså viktigt att styrelsen kontinuerlig har information om bolagets resultat och ställning.
Ett bolags registrerade aktiekapital är 50 kronor. Enligt den senaste årsredovisningen är bolagets fria egna kapital balanserat resultat plus årets resultat 30 kronor. Några månader in på det nya året visar bolaget en förlust på 60 kronor.
Kontrollbalansräkning – när, hur och varför?
Det innebär att bolagets fria egna kapital är — 30 kronor 30 — 60 och totalt eget kapital är 20 kronor 50 — 30 Styrelsen ska även upprätta en kontrollbalansräkning när det vid verkställighet enligt 4 kap. Reglerna om kontrollbalansräkning och personligt ansvar för styrelse och aktieägare finns i 25 kap. Reglerna om innehållet i en kontrollbalansräkning och beräkning av eget kapital i kontrollbalansräkningen finns i 25 kap.
En kontrollbalansräkning är en särskild balansräkning som genast ska upprättas när det finns skäl att anta att det finns kapitalbrist i ett aktiebolag. Den ska visa bolagets ekonomiska ställning per den dag den upprättas. Kontrollbalansräkningen upprättas enligt bolagets ordinarie redovisningsprinciper, men värdet på tillgångar, avsättningar och skulder får justeras enligt 25 kap.
BFN har inte några särskilda regler om kontrollbalansräkning. Följande avsteg får göras:. BFN har inte gett ut några särskilda regler om kontrollbalansräkning. I ett brevsvar har nämnden uttalat sig om tillämpningen av K-regelverken när en kontrollbalansräkning upprättas:. FAR har gett ut rekommendationen RedR 2 Kontrollbalansräkning som kan ge vägledning vid upprättande av kontrollbalansräkning.
Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital uppgår till minst hälften av det registrerade aktiekapitalet behöver bolaget inte göra något mer. Om kontrollbalansräkningen däremot visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt kalla till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation första kontrollstämman.
Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första kontrollstämman visar att det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget ska gå i likvidation, ska bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation andra kontrollstämman.
Aktieägarna har alltså åtta månader på sig att återställa det förbrukade aktiekapitalet och då ska hela aktiekapitalet vara återställt. Det räcker inte att det egna kapitalet når upp till hälften av aktiekapitalet. Det förbrukade aktiekapitalet kan återställas genom flera åtgärder, t. Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska den.
Styrelsen ska ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation om 1. Ansökan ska göras inom två veckor från den andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den tid punkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor i bolaget eller en aktieägare.
Om styrelsen har underlåtit att 1. En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med styrelsen för de förpliktelser som uppkommer för bolaget. Om ett aktiebolag har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det ska det framgå av förvaltningsberättelsen under rubriken Väsentliga händelser under räkenskapsåret.
Ovanstående regleras i 6 kap. Har skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning uppkommit efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges är det en sådan väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut som ska anges i not. Upplysningen ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna. Reglerna om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut finns i 5 kap. Denna webbplats använder kakor så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelsen.
Information om kakor lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara. För att kunna använda denna webbplats måste vi sätta ett antal funktionskakor. Vi använder också dessa för att underhålla sidan så att den fungerar tekniskt.
Nödvändiga kakor bör alltid vara aktiverade så att vi kan spara dina inställningar även för kakor-inställningar. Denna webbplats använder Google Analytics för att samla in anonym information såsom antalet besökare på webbplatsen och de mest populära sidorna. Läs mer om hur vi använder kakor. När måste företaget upprätta en kontrollbalansräkning?