Vad baseras ett pedagogiskt förhållningssätt på
Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som.
To learn more, view our Privacy Policy. To browse Academia. The occupational therapist uses meaningful activities to promote health and accomplish functional progress. Att gestalta och forsta demokratiska varderingar i fritidshemmets arbete : nagot om innehallet i och principer for pedagogiskt arbete i Gavles fritidshem. Armando Marques Guedes Jan. British Journal of Medicine and Medical Research, Revista Brasileira de Tecnologia Agroindustrial, Dossiê Etnicidades, cosmovisões e mobilizações indígenas , Log in with Facebook Log in with Google.
Remember me on this computer. Enter the email address you signed up with and we'll email you a reset link. Need an account? Click here to sign up.
Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
Utveckling av pedagogiska förhållningssätt på institutionsnivå, Del 1. En kunskapsöversikt om principer och teoretiska grunder för högskolepedagogisk utbildning och utveckling Jonas Borell. Related papers Pedagogisk utbildning för högskolans lärare : Pilotprojektet vid Lunds universitet Resultat, förslag och sedan? Arbetsterapeuters pedagogiska förhållningssätt i gruppverksamhet - en kvalitativ studie Jane Holstein.
Lärares perspektiv på specialpedagogik: En undersökning om specialpedagogik ur lärares synvinkel Anita Nylund. Didaktik som lärarutbildningens innehåll och form. Motstånd, utmaningar och möjligheter Johannes Rytzler. Vad är och kan högskolepedagogisk forskning vara? Pedagogiken och lärarna Ingrid Carlgren. Att gestalta och förstå demokratiska värderingar i fritidshemmets arbete : något om innehållet i och principer för pedagogiskt arbete i Gävles fritidshem Inge Johansson.
Att undervisa nyanlända ungdomar för att utveckla både ämneskunskaper och språk — en historielärares värderingar om sitt uppdrag Päivi Juvonen. Utvecklingssamtal i förskolan : - en studie om föräldrars förväntningar i relation tillpedagogens syfte Blerta Krasniqi. Arbetet med individuella utvecklingsplaner — rektorers syn på mentorer, utvecklingssamtal och lärande Maria Lindgren.
En kunskapsöversikt om principer och teoretiska grunder för högskolepedagogisk utbildning och utveckling. Lärande Lund. Projektet lanserades för att utveckla mål för och innehåll i den nyinrättade obligatoriska högskolepedagogiska utbildningen för högskolelärare. Denna kunskapsöversikt finansierades inom Pilotprojektet för att belysa högskolepedagogisk utbildning och utveckling utifrån pedagogiskt relevanta principer och teoretiska grunder.
Detta beror framförallt på den högre utbildningens expansion som resulterat i att både lärare och studenter rekryteras från en mycket bredare bas i samhället och utbildningar som erbjuds blir mer interdisciplinära. Samtidigt blir samhället mer kunskapsintensivt som följd av strukturella förändringar i västvärldens ekonomi och arbetsmarknad. Först vill vi tydliggöra vårt sätt att använda några centrala begrepp.
Med högskolepedagogisk utbildning avser vi den formella och strukturerade introduktionen till högskolelärarnas pedagogiska verksamheter: dess mål är att lärare och doktorander utvecklar en baskompetens som högskolelärare. Med pedagogisk utveckling avser vi dels den utveckling som sker vid institutioner och utbildningsprogram i samband med att lärarna uppnår en baskompetens genom den högskolepedagogiska utbildningen, dels den utveckling som bedrivs i samband med förnyelse av den pedagogiska verksamheten.
Utbildningen av enskilda lärare genomförs i ordnade former med stöd av universitetets, fakulteternas och institutionernas ledning. Utveckling sker dock dels på informella sätt där insatta lärare diskuterar pedagogiska spörsmål, i syfte att hantera förändringar och problematiska undervisningsmoment, dels på formella sätt där projekt lanseras för förnyelse av en kurs eller ett utbildningsprogram.
Ett vetenskapligt förhållningssätt
Stödet för de högskolepedagogiska utbildningarna är synlig och centrerad till utnämnda enheter, institutioner eller konsultgrupper, medan 1 I resten av rapporten kommer vi att betrakta högskola och universitet som likvärdiga vad gäller ansvar för utbildning, om inte annat anges. Av tradition har högskolepedagogisk utbildning i Sverige ombesörjts som personalutveckling eller inom ramen för administrativa organisatoriska enheter snarare än som en del av den vetenskapliga verksamheten — med några få undantag.
Detta medför att emedan enheternas personal kan ta sig an sina uppgifter på ett seriöst sätt och förkovrar sig genom diskussioner, läsning, deltagande i seminarier och konferenser, saknar de möjlighet att delta i och bidra till kunskapsbildning inom det högskolepedagogiska fältet. Deras kompetens har sina teoretiska rötter i forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits på andra universitet och högskolor, oftast i andra länder än Sverige, med utbildningskulturer som skiljer sig från den svenska.
På grund av detta har de ibland svårt att effektivt verka för pedagogisk utveckling inom den svenska högskolevärlden. Dessutom kan de ha relativt svårt att hävda sig internationellt då högskolepedagogiska utbildare och utvecklare i andra länder generellt har större möjlighet att utveckla sin högskolepedagogiska kompetens genom att medverka i utvecklingsinriktade projekt tillsammans med andra lärare och forskare.
Mot denna bakgrund avser vi att i denna rapport erbjuda dels en översikt över principer och teoretiska grunder för högskolelärarnas pedagogiska utbildning, med nedslag i relevant litteratur som underlag, dels ett resonemang kring målen för högskolelärares kompetensutveckling till en basnivå och sedan vidare till en fortbildning för pedagogisk utveckling.