Finsk metod mot alkoholism
Lagen om behandling av alkoholister (AlkL) Den första lag om mot tillämpningen av metoder såsom tvång, restriktioner, begränsningar och. Markus Heilig är professor vid Linköpings universitet och forskar om beoendesjukdomar.
Han är en av de som i år fått forskningsbidrag från Hjärnfonden. Foto: Peter Holgersson. Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden Vi dricker i genomsnitt nio liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre i Sverige och cirka 80 procent av den vuxna befolkningen har druckit alkohol under de senaste 30 dagarna 1.
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, var svenskar alkoholberoende Det är väldigt vanliga sjukdomar och behandlingsmöjligheterna är begränsade idag.
Behandling av alkoholberoende i primärvård kan ge goda resultat
När människor utvecklar ett beroende ändrar de i grunden sitt beteende. En av de viktigaste förändringarna är att den som är beroende väljer drogen framför andra hälsosamma alternativ som socialt umgänge eller att äta en god måltid. Vetskapen om drogens skadliga effekter spelar heller ingen roll utan individen fortsätter med det destruktiva beteendet. För att förstå vad som gör att beteendet ändras har Markus Heiligs forskargrupp vidareutvecklat en metod där råttor lär sig att trycka fram en alkohollösning genom att trycka med tassen på en pedal.
För att på ett bättre sätt fånga hur ett beroende får individen att välja alkoholen framför andra belöningar erbjöd forskarna råttorna ett alternativ till alkohol, nämligen sötat vatten. Men 15 procent fortsatte att välja alkohol. Det finns flera likheter mellan råttornas beteende och det vi ser hos människor med alkoholberoende. Till exempel så fortsatte de här råttorna att förse sig med alkohol även när det var förenat med ett visst obehag.
Vi håller nu på att ta reda på vad som händer i hjärnan hos de råttor som verkar vara mer sårbara och lättare utvecklar ett beroende, säger Markus Heilig. Hans forskarteam har redan hittat en möjlig förklaring. Den grupp råttor som valde alkohol i stället för den söta drycken har en störning i kommunikationen mellan nervcellerna i amygdala, den del av hjärnan som är viktig för känslor och motivation.
Jussi bytte ut whiskyflaskan mot en bastuöl – kan en alkoholist börja dricka måttligt?
En viktig fråga är om samma förändringar finns hos människor och för att besvara den frågan har forskarna undersökt hjärnvävnad från avlidna individer som varit alkoholberoende. Det gör att vi tror att vi kan använda den här djurmodellen för att leta efter nya mediciner mot alkoholberoende. Nu går forskarna vidare och undersöker vad som händer när råttornas valsituation står mellan en social belöning och alkohol.
Det, menar Markus Heilig, är mer likt de valsituationer som vi människor ställs inför. Preliminära resultat visar att om råttorna får välja mellan att leka med en kompis eller att dricka alkohol så väljer även här en majoritet av djuren bort alkoholen. Men fortfarande finns en grupp sårbara individer som fortsätter att dricka alkohol. Forskarna ska nu se om det är samma förändringar i amygdala som gör att de här djuren väljer alkohol i stället för lek.
Här kan du se vilka fler som fått forskningsbidrag. Ny upptäckt kan förklara alkoholism Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Alkoholberoende individer ändrar sitt beteende När människor utvecklar ett beroende ändrar de i grunden sitt beteende. Störningar i amygdala hos de som väljer alkohol Hans forskarteam har redan hittat en möjlig förklaring.
När alkoholen kapar hjärnan Professor Bo Söderpalms forskargrupp har tagit reda på vad som händer i hjärnan när belöningssystemet kidnappas av alkohol. Nu ska denna kunskap omsättas till ett fungerande läkemedel mot alkoholism. Läs mer. Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa.
Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet. Hennes son Anders dog av en överdos Helen Utbys son Anders dog av en överdos för snart sju år sedan, 30 år gammal. Parallellt med sorgen upplever Helen en stark besvikelse och frustration över hur samhället behandlar människor med beroendesjukdom.
Nu kämpar hon för att fler ska slippa gå Anders öde till mötes. Hjärnforskningen är vårt enda hopp — men vi saknar resurser Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen.
Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt. Niclas König letar efter nya sätt att behandla beroendesjukdomar Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling.