Receptbelagda läkemedel lagerstatus
Skriv namnet på läkemedlet i sökrutan. Läkemedel , farmaka , eller i dagligt tal "medicin", definieras av läkemedelslagen som varor med syfte "att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte" SFS Läkemedlet skall tillföras människor eller djur och det skall vara en bruksfärdig produkt, inte en råvara. Läkemedlen baserades från början huvudsakligen på naturprodukter, främst medicinalväxter , men många framställs numera syntetiskt.
Sök efter läkemedel
Läkemedel kan också framställas semisyntetiskt, genom att man utgår från en naturlig substans som modifieras måttligt. Dock fortsätter naturen att vara en viktig källa för läkemedelssubstanser. Exempel på syntetiska läkemedel är kinoloner en typ av antibiotika. De flesta andra antibiotika, till exempel penicilliner , är semisyntetiska.
Morfin framställs ur råopium och kodein framställs vanligtvis genom att modifiera naturligt morfin. Naturläkemedel är en vardaglig samlingsbenämning på läkemedel där den verksamma beståndsdelen kommer från naturen. I svensk lagstiftning indelas de i kategorierna växtbaserade läkemedel , traditionellt växtbaserade läkemedel samt naturläkemedel , där de två senare godkänns enligt förenklade förfaranden och endast är avsedda för egenvård.
Tillverkning, och framförallt utveckling av läkemedel fram till en godkänd produkt är en resurskrävande process som kan ta lång tid. Ett läkemedel kan sägas ha tre typer av namn: det kemiska namnet , det generiska och varunamnet. Det kemiska namnet på substanserna är ofta långt och komplicerat och används vanligen inte i vårdsammanhang. Anledningen till att namnet ofta blir långt är att kemisk nomenklatur är avpassad för att kunna ge ett unikt namn för miljontals kemiska föreningar.
Ett exempel på ett kemiskt namn: [o- 2,6-Dikloroanilino fenyl]ättiksyra. Det generiska namnet för substansen ovan är diklofenak , ett vanligt antiinflammatoriskt läkemedel. Generikanamnet, som är avsett att vara lagom långt för att gå att uttala och komma ihåg, är nästan alltid detsamma över hela världen, med några smärre skillnader i stavning som följer liknande principer som när kemikalienamn översätts.
Diklofenak stavas exempelvis diclofenac på engelska och diclofénac på franska. Ofta bildas generikanamnet genom att några stavelser plockas från det fullständiga kemiska namnet. Generiska namn används i forskningssammanhang och står i Sverige på medicinförpackningarna men i lite mindre stil än varunamnet. I vissa länder skriver läkare recept med generikanamnet, men inte i Sverige.
Som generiskt namn används oftast International nonproprietary name , INN. Se även Generiska läkemedel. Varunamnet är förutom i det just nämnda fallet ett fantasinamn, valt av tillverkaren. Det är ofta klatschigare än generikanamnet.
Läkemedelskollen
Samma företag kan välja olika varunamn i olika länder, och när patentet går ut kan andra tillverkare hitta på nya varunamn. Detta leder till en uppsjö olika namn på samma sak, vilket gör det hela komplicerat. För diklofenak är Voltaren , Eeze och Alterflex exempel på varunamn. För paracetamol finns i Sverige bland annat varunamnen Alvedon , Panodil och Expon. Konventionen är att man skriver varunamnet med stor förstabokstav och generikanamnet med liten sådan, såvida det inte är först i en mening.
Alltså Voltaren , men diklofenak. För att ha rätt att sälja ett läkemedel måste den som marknadsför det ansöka om tillstånd från Läkemedelsverket. Läkemedelsverket är en oberoende myndighet som granskar den vetenskapliga dokumentationen som kan omfatta stora mängder dokument och avgör om produkten uppfyller lagstiftningens krav på ändamålsenlighet, effektivitet, säkerhet vad gäller biverkningar och kvalitet.
Läkemedelsverket granskar också bipacksedel och produktresumé före ett godkännande. Ett vanligt missförstånd är att Läkemedelsverket gör tester klinisk prövning av läkemedel, men det ansvaret ligger på tillverkaren.
Alla läkemedel måste vara tillverkade enligt god tillverkningssed GMP och forskning kring läkemedel måste följa God forskningssed GCP samt de etiska reglerna i Helsingforsdeklarationen. Sedan Sverige gick med i EU arbetar Läkemedelsverket i enlighet med de regler och procedurer som tillämpas i det europeiska systemet för godkännande av läkemedel.
Det finns idag cirka 4 godkända läkemedel i Sverige för försäljning. Från till och med juni hade Apoteket AB ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. Inom grossisthandeln råder fri etableringsrätt men i praktiken finns bara två aktörer på den svenska marknaden, Kronans Droghandel KD och Tamro. Flertalet läkemedel får endast köpas mot recept. Receptbelagda läkemedel brukar betecknas Rx efter den speciella symbol som de markeras med i läkemedelsförteckningen.
Genom nya regler som trädde i kraft 1 juli bröts Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel med vissa läkemedel.