Nettobidragsgivare till eu
Andra nettobidragsgivare med motsvarande eller lägre välstånd får det inte. EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår.
Medlem i EU
EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer Alla europeiska länder som respekterar EU:s demokratiska värden och de mänskliga fri- och rättigheterna kan ansöka om att bli medlem i EU. I dag är 27 europeiska länder medlemmar i EU. Sverige gick med i EU efter en folkomröstning.
EU började i efterkrigstidens Europa som ett samarbete mellan sex länder i västra Europa. Över tid har unionen växt och i dag har den 27 medlemsländer. EU:s största utvidgning skedde när tio länder i östra Europa blev medlemmar i EU. Storbritannien lämnade unionen den 31 januari Alla EU-länder kan handla fritt med varandra inom den så kallade inre marknaden.
Dessutom samarbetar länderna inom till exempel klimat- och miljöpolitik, transporter, utrikes- och säkerhetspolitik, rättsliga frågor och migration. EU:s politikområden. Euron skapades för att förenkla handeln mellan länderna och ett land som vill införa euro måste klara flera ekonomiska krav. De svenska politikerna har inte infört euro i Sverige. Det beror på att en majoritet av väljarna i Sverige röstade nej till euron i en folkomröstning Det övergripande målet med Schengensamarbetet är att förstärka den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital över gränserna.
Inom Schengen är gränskontrollerna avskaffade. Det betyder att passkontrollerna mellan Schengenländerna har tagits bort — tanken är att alla enkelt ska kunna resa över gränserna. De länder som ingår i Schengenområdet har istället gränskontroller mot länder som inte är med i samarbetet. Ett Schengenland kan tillfälligt återinföra passkontroller om det uppstår problem med landets säkerhet.
Fri rörlighet. EES-avtalet är ett djupgående samarbete som inkluderar dessa länder i EU:s inre marknad. Även Schweiz har ett liknande avtal med EU. Handel med länder utanför EU. EU:s verksamhet finansieras av avgifter som medlemsländerna betalar in till EU:s budget varje år. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av EU-stöd. Åren har Sverige årligen betalat mellan 37—52 miljarder kronor till EU:s budget och fått tillbaka mellan 12—18 miljarder kronor i återflöde från EU:s budget.
FEM HETASTE ARTIKLAR
Utöver det får exempelvis myndigheter, organisationer, universitet och högskolor i Sverige även EU-stöd via olika EU-projekt och nätverk. Hur stor avgiften är beror på landets ekonomiska förutsättningar. Avgiften beror bland annat på landets bruttonationalinkomst BNI. Det innebär att Sverige betalar mer i avgift till EU än vad som kommer tillbaka som återflöde i form av ekonomiskt stöd.
Länder som betalar mer än de får tillbaka brukar kallas nettobetalare. Årsredovisning för staten på regeringens webbplats. Det beräknade återflödet gäller endast EU-stöd som går direkt till den svenska statsbudgeten från EU:s budget. Utöver det får exempelvis svenska myndigheter, organisationer, universitet och högskolor även EU-stöd via EU-projekt och nätverk, där bidragen inte kommer direkt från EU:s budget det aktuella året utan indirekt via olika organisationer och aktörer.
Budgetpropositionen för på regeringens webbplats. Det ekonomiska stödet från EU går exempelvis till forskning, klimatarbete, regional utveckling och jordbruksstöd i EU-länderna. Under de närmaste åren kommer pengar också att användas för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Riksdagen tar varje år beslut om statens utgifter och inkomster.
Utgångspunkten för beslutet är den budgetproposition, alltså förslag till statsbudget, som regeringen lämnar till riksdagen under hösten varje år. En av utgifterna i statsbudgeten är EU-avgiften. Den brukar vara ett fåtal procent av de totala statliga utgifterna. I statens budget för är EU-avgiften cirka 4 procent av statens totala utgifter.