Hur stor statsskuld har ryssland
Rysslands ekonomi ansågs tills nyligen vara en av de säkraste för investerare på grund av landets låga statsskuld och stora olje– och. Rysslands ekonomi består huvudsakligen av industri och råvarutillverkning, främst av olja och naturgas. Intäkterna från fossila bränslen inräknat olja, oljeprodukter, kol och naturgas utgör i allmänhet ungefär hälften av landets exportinkomster.
Landet har under talet och början av talet präglats av arvet från Sovjetunionen med tung industri, en relativt ineffektiv produktion och eftersläpning i teknologisk standard. Industrisektorn är emellertid stadigt växande, särskilt tillverkningsindustrin, och stod industrisektorn för ungefär en tredjedel av BNP. Som en republik inom Sovjetunionen spelade Ryssland en nyckelroll i att utveckla hela unionens ekonomi, inte minst genom sin storlek och naturresurser.
Redan under och talen kunde Rysslands resurser nyttjas till att utveckla gruvnäring, metallframställning, bygga upp ett energinätverk, järnväg och tung industri. Några årtionden senare, under talet, påbörjades en ny industrialiseringsfas som kom att ge ett bestående effekt på den ryska ekonomin. Det handlade bland annat om att fortsätta utveckla elproduktionen, samt olje- och gasindustrin och de kemiska industrierna.
Från statligt håll ansträngde man sig även för att diversifiera industrin, något som ledde till en långsammare produktionsökning av konsumtionsvaror. Mot slutet av Sovjetunionen saktade ekonomin ner för att sedan röra sig neråt, innan den till slut kollapsade.
En bidragande faktor i den ekonomiska nedgången var att olika brister i industritillverkningen doldes av den officiella statistiken. Efter Sovjetunionens upplösning omvandlades den tidigare centralplanerade och ur många aspekter relativt ineffektiva produktionen till en marknadsekonomi med fri prissättning och konkurrens.
Ny rapport | Rysslands ekonomi står inför ökande obalanser när krigsinsatsen tömmer resurserna
Övergången från planekonomi var på många sätt plågsam och tuff för ryssarna. Under talet sjönk levnadsstandarden kraftigt för breda befolkningsgrupper: medellivslängden för män minskade från 64 till 57 år, antalet anmälda brott fördubblades, tre gånger fler mord begicks och det begicks fyra gånger fler självmord under perioden jämfört med Västeuropa. I slutet av talet föll Rysslands statsfinanser samman och landet tvingades under finanskrisen att ställa in sina betalningar.
Denna finanskrasch visade sig senare - åtminstone på medellång sikt - vara positiv för den ryska ekonomin. Med ökade exportvinster och minskad import fick Ryssland en stadig tillväxt på omkring 7 procent per år under talets början. Under talet hade ägandet i landet koncentrerats till ett fåtal mycket rika personer och flera utländska storföretag började köpa in sig i den ryska industrin.
När Putin blev president år förändrades detta, statens inflytande över näringslivet ökade vilket minskade de utländska investerarnas lust att satsa pengar i Ryssland. Samtidigt genomfördes en serie nya reformer för att stärka landets marknadsekonomi, reglerna för företag förenklades liksom skattelagstiftningen. Detta kom att leda till att statsbudgeten började visa överskott. När den globala finanskrisen slog till hösten kunde Ryssland tack vare stora inkomster från export av olja och naturgas hålla upp rubelns värde och rädda flera inhemska företag och banker från att gå i konkurs.
Vad händer om Ryssland inte kan betala tillbaka sina lån?
Mot slutet av året så föll kurserna på Moskvabörsen kraftigt och rubelns värde skrevs ned med totalt cirka 20 procent [ 7 ] och valutareserven krympte kraftigt. År tvingas centralbanken än en gång sänka värdet på rubeln som nådde sin lägsta nivå mot dollarn på nära 6 år. Bruttonationalprodukten, BNP, minskade under med nästan totalt 8 procent, från 1 miljarder USA-dollar till 1 miljarder USA-dollar, [ 8 ] och arbetslösheten ökade.
Ryssland hämtade sig sedan förhållandevis snabbt och under och uppvisade landet en tillväxt på 4 procent. Ett problem med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna , är oerhört korrupta. Bankernas affärsidé verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera starten av ett företag för gemene man.
Europeiska unionen och Världsbanken har dock inlett projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Fängslandet av Chodorkovskij anses dock samtidigt, både av flera ryska och utländska bedömare, att vara politiskt motiverat. Händelser som dessa har också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången från planekonomi till försök till marknadsekonomi.
Ryssland har enorma naturtillgångar där beroendet av råvaruproduktionen är väldigt stort. Naturgas, olja, oljeprodukter och kol står för cirka hälften av landets exportintäkter, år exporterade Ryssland ton råolja. De viktigaste importvarorna består av maskiner, livsmedel och fordon. Ryssland har också ett partnerskaps- och samarbetsavtal gällande handel med EU som trädde i kraft år Efter många år av förhandlingar blev Ryssland år medlem i världshandelsorganisationen WTO.
Detta underlättade handeln betydligt för Ryssland som till större del öppnades upp för omvärlden. En rad restriktioner för den ryska exporten till EU hade hävts och handeln med EU kom att stå för över hälften av den ryska utrikeshandeln. Varuimporten uppgick till miljoner USA-dollar samma år. År uppgick bytesbalansen till 49 miljoner USA-dollar och år uppgick handelsbalansen till miljoner USA-dollar.
Under senare år har landets handel dock i tilltagande utsträckning drabbats av sanktioner från olika länder , främst som ett resultat av landets konflikt med Ukraina. Efter att Sovjetunionen upplöstes övertog Ryssland den största delen av Sovjetunionens internationella förpliktelser och rättigheter. Till exempel övertog Ryssland, till stor del på grund av sin bibehållna status som atommakt, Sovjetunionens permanenta plats i FN:s säkerhetsråd.