Högtryck geografi
Högtryck och lågtryck Om man överdrev så skulle man kunna säga att när luften vid ekvatorn stiger så finns det knappt någon luft kvar vid jordytan. Luft kanske känns som ingenting för dig och mig, men det är faktiskt supertungt. Faktum är att trycket som orsakas av alla dessa gaser i atmosfären staplade ovanpå varandra skapar ett stort tryck. Vi märker det inte för vi är vana vid det.
Men inte alla områden har exakt samma lufttryck. Vissa områden har mer tryck än omgivningen, och vissa områden har mindre. Högtryck och lågtryck har två distinkta vädertyper förknippade med dem…vanligtvis. Högtryck innebär ofta torrt väder med solsken. Lågtryck innebär ofta moln och nederbörd. Högt tryck är förknippat med sjunkande luft.
Lufttrycket är högre eftersom det trycker ned på marken. När luft sjunker från högt uppe i atmosfären till de lägre nivåerna värms den upp och torkar. Detta beror på att luften i toppen av atmosfären är mindre tät. Om vi tar den luften lägre till där densiteten är större, komprimeras den.
Högtryck och lågtryck
Detta verkar för att värma upp luften flyttar molekylerna snabbare. De snabbare rörliga luftmolekylerna gör att vattenmolekylerna sannolikt inte håller ihop, på grund av högt momentum. Det betyder att luftfuktigheten är lägre. Detta är förknippat med klar himmel. Lågt tryck är motsatsen. Luften stiger upp i atmosfären. Processen att lyfta luft gör att det utövas mindre tryck på marken.
Det är därför lufttrycket är lågt. När luften börjar där densiteten är hög låga nivåer och vi tar upp den i atmosfären där densiteten är låg, expanderar luften. I processen ger den bort sin energi till den omgivande luften. Luften blir svalare och luftfuktigheten ökar. Luften blir kallare eftersom den ger bort energi till den omgivande kallare luften när den stiger upp. Fuktigheten går upp eftersom vattenmolekylerna också rör sig långsammare.
Vad är Lågtryck och Högtryck?
De är mer benägna att hålla ihop när de saktar ner. Vatten har en positiv laddning i ena änden och en negativ laddning i den andra. Med den relativt långsamma rörelsen av luftmolekylerna kan de som är gjorda av vatten hålla ihop, positivt till negativ laddning. Denna bindning kan inte övervinnas på grund av den kallare luftens långsamma rörelse. När många vattenmolekyler håller ihop blir resultatet moln.
När denna process fortsätter under långa perioder blir resultatet nederbörd. Luftrörelsen i atmosfären ovanför våra huvuden spelar en stor roll i det väder vi upplever här på jordens yta. Den något inåtgående luften i lågt tryck får luft att konvergera och eftersom den inte kan röra sig nedåt på grund av ytan, tvingas luften uppåt, vilket leder till kondens och nederbörd som diskuterats tidigare.
Motsatsen sker med högt tryck. Ytflödet åtföljs av det motsatta beteendet på övre nivåer av atmosfären. Per definition är atmosfärs- eller lufttryck kraften per ytenhet som utövas på jordens yta av vikten av luften ovanför ytan. Kraften som utövas av en luftmassa skapas av molekylerna som utgör den och deras storlek, rörelse och antal som finns i luften.
Dessa faktorer är viktiga eftersom de bestämmer luftens temperatur och densitet och därmed dess tryck. Antalet luftmolekyler ovanför en yta bestämmer lufttrycket. När antalet molekyler ökar utövar de mer tryck på en yta, och det totala atmosfärstrycket ökar. Däremot, om antalet molekyler minskar, minskar också lufttrycket. Lufttrycket mäts med kvicksilver- eller aneroidbarometrar.
Kvicksilverbarometrar mäter höjden på en kvicksilverkolonn i ett vertikalt glasrör.
När lufttrycket ändras, gör höjden på kvicksilverkolonnen det, ungefär som en termometer.