Är det farligt för ansiktet att vara elak

Pigmentfläckar – orsak, behandling och förebyggande produkter

Det är % användningstid som gäller och det måste passa ditt ansikte och vara bekvämt att använda. Amna Elyas, ST-läkare, hudkliniken, Skånes universitetssjukhus. Maria Bradley, professor, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset; avdelningen för dermatologi och venereologi, institutionen för medi­cin Solna, Karolinska institutet, Stockholm.

Var på kroppen får man oftast hudcancer Aggressiv basalcellscancer växer djupare och är svårare att avgränsa.

Farliga leverfläckar bilder Man kan sällan själv avgöra om en tumör är godartad eller elakartad; det måste en expert avgöra.

Hudcancer i ansiktet Har du hittat en knöl på kroppen och är orolig att det är cancer?

I strävan efter jämlik sjukvård är det viktigt att belysa att hudåkommors utseende och frekvens kan variera beroende på hudtyp. I melaninrik hud gäller generellt att 1 rodnad ses i mind­re grad eller uteblir helt på grund av bakgrundsmelanin, vilket kan försvåra bedömningen för den ovana, 2 långvariga och kosmetiskt besvärande pigmentförändringar är vanliga som respons på skada och inflammation, 3 egenskaper i dermis bidrar till ökad risk för hypertrofa ärr och keloider, 4 follikulärt, papulöst och annulärt reaktionsmönster är vanligt vid flera hudsjukdomar.

Denna översikt ger en introduktion till viktiga aspekter att känna till om hudsjukdomars förekomst, utseende och patogenes i melaninrik hud. Ett urval av rekommenderade källor för fördjupning presenteras i Fakta 1. Användbarheten av de internationellt etablerade termerna »skin of color« och »ethnic skin« för beskrivning av huden hos personer som inte är vita debatteras alla människor har en hudfärg och etnisk bakgrund [].

Mer medicinskt korrekta begrepp som »melanocompetent« och »melanocompromised« används allt oftare men kan vara svåra för lekmän att förstå. Inom medicinsk litteratur och forskning används generellt Fitzpatricks klassifikationssystem från [5] för beskrivning av hudfärg, även om denna egentligen utvecklades som ett verktyg för att bedöma hudens benägenhet att brännas vid fototerapi och bygger på patientens upplevelser av hur huden reagerar på solljus Figur 1.

Den utgjordes först av fyra foto­typer typ I—IV för att sedan utökas med två för att inkludera melaninrik hud typ V—VI. Klassifikationssystemet anses av många vara bristfälligt för beskrivning av hudfärg, särskilt hos bruna och svarta personer, men används i brist på annan etablerad skala. Drygt två miljoner svenskar är utlandsfödda, varav över en miljon är födda i Afrika, Asien eller Sydamerika [6].

Kunskapen om hudsjukdomar och reaktionsmönster i melaninrik hud är viktig för att säkerställa jämlik vård i Sverige. Dock är melaninrik hud fortfarande underrepresenterad i medicinsk litteratur, forskning och utbildning [7, 8]. Vid genomgång av skandinavisk dermatologisk litteratur som rekommenderas som kurslitteratur på grundutbildningen för läkarstudenter i Skandinavien utgör bilder på melaninrik hud 1—3 procent av alla bilder, och många av de vanligaste diagnoserna, som psoriasis och akne, finns inte representerade bland dessa.

Det har beskrivits att brist på kunskap om och erfarenhet av reaktionsmönster i melaninrik hud kan bidra till missbedömning av allvarlighetsgrad vid till exempel atopisk dermatit [9] samt fördröja tiden till korrekt diagnos [10]. Risken för att normalfynd tolkas som patologiska och att komplikationer, som hypertrofiska ärr, keloider och pigmentrubbningar som följd av onödiga ingrepp och underbehandling, uppstår kan också vara ökad.

I Sverige är det svårt att undersöka konsekvenserna av en eventuell kunskapsbrist med tanke på att hudfärg oftast inte dokumenteras på ett standardiserat sätt. Just nu är underrepresentationen av melaninrik hud i läroböcker och läkarprogram samt i utvecklandet av verktyg baserade på artificiell intelligens [11] ett uppmärksammat problem internationellt och nationellt.

Flera åtgärder pågår, såsom upprättande av bildbanker och virtuella föreläsningsserier, vilka har mötts med stort engagemang och deltagarantal. För att förstå varför människor har olika hudfärg behöver vi se tillbaka på vår evolutionära historia. Den mest vedertagna teorin om hur hudfärg påverkats av det naturliga urvalet är vitamin D—folathypotesen [12].

Denna förklarar att huden, i takt med att behåringen försvann från våra tidigaste förfäder som bodde vid ekvatorn, blev melaninrik för att skydda folat mot UV-inducerad degradering.

Viktigt att beakta att hudåkommor kan variera beroende på hudtyp

Folat behövs särskilt för celler som delar sig snabbt till exempel spermier och embryonala celler , och folatbrist ökar risken för neurologiska skador hos foster och ger därmed sämre förutsättningar för reproduktion. I samband med migrationen till solfattigare områden för cirka 60 år sedan skedde en gradvis minskad pigmentering i huden för att säkerställa tillräcklig produktion av vitamin D via hud, då brist kan försämra möjligheter till reproduktion.

Genom upprätthållandet av vitamin D- och folatnivåer via melaninmängden i huden säkrades således vitala funktioner i reproduktionssystemet, och det tros vara den starkaste drivkraften till det naturliga urvalet Figur 2. Denna teori är inte den enda, utan förändringar i pigmentnivåer har också föreslagits kunna vara relaterade till andra egenskaper i huden, såsom hudens barriäregenskaper [13].

Demarkationslinjer Voigt—Futchers linjer finns hos upp mot 80 procent av svarta personer [14]. De är vanligast på armar, ben eller presternalt. På extremiteter ses de som bilaterala skarpa avgränsningar med mer pigmentrik hud dorsolateralt och ventralt än medialt Figur 3a , och presternalt som en linjär hypopigmentering. Etiologin är okänd, men de tros vara en evolutionär rest av behovet av solskydd på kroppens dorsalsida.

Intraoral fysiologisk pigmentering är mycket vanlig hos personer med melaninrik hud [15]. Den sitter oftast i gingivan som en symmetrisk bandliknande mörkbrun pigmentering Figur 3b , men kan även finnas i hårda gommen, kindslemhinnan och tungan. Förekomsten kan öka med åldern, rökning, hormonella faktorer samt vissa läkemedel. Palmoplantar hyperpigmentering är ett vanligt fynd i melaninrik hud och ses som multipla, olikstora och diffust avgränsade lesioner Figur 3c.

Etiologin är okänd men kan vara postinflammatorisk hyperpigmentering efter trauma. En viktig differentialdiagnos är sekundärsyfilis. Benign melanonyki är godartade hyperpigmenterade längsgående band i nageln, orsakade av en ökad melanindeposition, som drabbar framför allt tum- och pekfingernaglar Figur 3d. De är vanligt förekommande, tros kunna bero på trauma och ökar i förekomst ju mer melaninrik huden är och med ökad ålder.

Malignt melanom är en viktig differentialdia­gnos, men benign melanonyki är statisk, ofta multipel och bilateral och inte associerad med pigmentering i omgivande hud. Dermatosis papulosa nigra är godartade lesioner som drabbar personer från ca 20 års ålder. Det är upp till några millimeter stora bruna eller svarta papler i ansiktet, på halsen eller övre bröstkorgen Figur 3e.

De är vanligare hos kvinnor och antalet ökar med åldern.